Existentiell Biblioterapi

 

– Detta är en kurs för dig som är intresserad av hur man kan använda skönlitteratur för att fördjupa förståelsen kring den mänskliga tillvaron och därmed öka välbefinnandet. 

Vi  läser korta litterära texter som vi tolkar och diskuterar utifrån ett existentiellt perspektiv. Vi engagerar oss i de litterära karaktärernas problem och livsöden och försöker genom existentiell coaching hitta vägar för dem mot nya möjligheter och ny mening, att leva väl och ta vara på sitt liv.

Kursen presenterar litteraturvetenskapliga metoder som kan användas för att lättare  identifiera och analysera existentiell problematik i skönlitteratur, i dialog med de egna reaktionerna.

Även modeller som underlättar för att överföra våra iakttagelser och slutsatser för vidare reflektion i det egna livet presenteras och prövas. Hur angår de litterära texterna oss? Kan de göra oss mer insiktsfulla? Modellerna tar sin utgångspunkt i existensfilosofi (Sören Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean Paul Sartre m.fl.)  och existentiell psykologi.
(Läs gärna vår essä om existentiell hälsa!)

Vi prövar även olika typer av kreativt skrivande till de lästa texterna. 

Kursledare Morgan Vicke Svensson har  en masterexamen i litterär gestaltning,  är utbildad journalist och legitimerad gymnasielärare i bland annat filosofi, svenska, religion och historia. Han har bedrivit universitetsstudier i psykologi, interkultur, postkoloniala perspektiv, genusvetenskap och litteraturvetenskapliga kurser om existentiella teman i skönlitteratur.  Han har skrivit facklitteratur (Liber) och publicerat skönlitteratur. Under många år som lärare har han fört samtal kring skönlitteratur och existentiella frågor med ungdomar och vuxna och har även arrangerat öppna litteratursamtal i form av Existentiellt café. Han har gått utbildningen “Det biblioterapeutiska arbetssättet” vid Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) och studerat “Existentiell vägledning” vid  Mälardalens universitet och “Existentiell vägledning” på Marie Cederschiöld högskola, samt ägnat sig åt att utveckla en existentiellt inriktad biblioterapi.

 

Kommentarer från kursdeltagare:

“Vad kul och oerhört givande alla uppgifter varit, och dina responser har alltid fått mig att tänka till extra mycket kring mitt egna reflekterande. Jag kommer garanterat ta hjälp från dem i framtiden – då jag faktiskt tänkt att ha biblioträffar! Tack så hemskt mycket för denna kursen, det har varit det roligaste jag sysslat med på länge! / Malin W”

“Tack för att du ger kursen i biblioterapi. Jag tycker den har varit mycket givande. Själv tycker jag det är särskilt roligt att få förena mitt litteraturintresse med infallsvinkeln biblioterapi. Det blir ett slags grävande i rollkaraktärer som breddar förståelsen för verken. Och kul att få fantisera lite kring aktörerna. Jag uppskattar dina föreläsande inslag, nu sista gången spontant om Heidegger, bra! Tack också för bra litteraturval, det har berikat. Lagom mycket och för ändamålet välskrivna böcker.” / Gunilla E. Å.

“Vad gäller kursen, så gillade ju jag det här att det var flytande deadlines eftersom det passade mig och min situation. Upplägget var bra, med ordningen på uppgifterna – att man grävde djupare på rätt sätt och att det hela avslutades med en verklighetsbaserad uppgift. /…/
Tack än en gång för dina mycket givande kommentarer!
Jag får se om jag går någon mer kurs för dig. Funderar på det! “/ Maria H

“Jag tycker att kursen har varit mycket lärorik. Kursen har haft ett bra upplägg med tydlig information och bra instruktioner till varje uppgift. Det har varit givande att få ta del av olika verktyg och modeller som presenterats under kursens gång, vilka verkar vara mycket användbara i samband med att leda en existentiell biblioterapeutisk läsecirkel. Kursen har därmed gett mycket god kunskap och förståelse för hur existentiell biblioterapi kan praktiseras i läsecirklar, där både texten som helhet och de olika karaktärerna kan analyseras, men som också bör främja att läsecirkelns deltagare kan relatera till sina egna liv.  
     Det har varit bra att få respons och kommentarer på inlämnade uppgifter kontinuerligt direkt efter varje inlämnad uppgift, så att man haft detta med sig inför nästa moment. Kursen har sammantaget varit väldigt givande. Den existentiella inriktningen på det biblioterapeutiska samtalet kring litteratur känns som mycket lämplig och användbar.” / Anna R D“

Boka en spännande och stimulerande  workshop för er personal!

 

Distanskursen omfattar 6 tillfällen

Kursinnehåll:

Alla delmoment har fokus på biblioterapi utifrån litterära texter

 

I nedanstående video har Emmy van Deurzen en kort utläggning kring några nyckelord inom den existentiella terapins perspektiv.

 

LÄSA MER:

(Publicerad på hemsidan “Föreningen för Biblioterapi i Sverige”, 16 feb 2022)

/Morgan Svensson

 

EXISTENTIELL BIBLIOTERAPI – ATT LEVA VÄL!

Många av oss förknippar samtal kring skönlitteratur med att diskutera just existentiella livsfrågor. När vi till exempel läser Karin Boyes dikt ”Ja visst gör det ont” resonerar vi kring modet att ta språnget i livet och ge oss hän. I Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” kan vi förundras över hur doktor Henck lyckas finna ny mening i en situation då han plötsligt förlorat allt han tidigare värderat i livet. I Patrick Modianos roman De dunkla butikernas gata möter vi en privatdetektiv som tappade minnet decennier tillbaka men som slutligen bestämmer sig för att försöka ta reda på vem han egentligen är. Romanen stimulerar oss att fundera och samtala kring minnets funktion att ge våra liv en meningsfull berättelse med struktur och syfte.

Man kan ställa frågan varför skönlitterära texter inbjuder till denna typ av reflektioner. Är det så att vi känner på oss att vi kan lära oss något genom att ta del av litterära karaktärers öden, att vi kan leva våra liv bättre om vi reflekterar kring deras sätt att förhålla sig i olika livssituationer? Kanske är det just genom berättelsen vi får den livskunskap som hjälper oss att leva väl.

Utifrån sådana iakttagelser kan man därför tycka att det är förvånande att det verkar saknas en utvecklad modell för en existentiell biblioterapi. En sådan skulle ju rimligen kunna bidra till ett ökat välbefinnande både vid enskild läsning och tillsammans i grupp samt även i skolans litteraturundervisning.

Mot denna bakgrund har jag skapat en sådan modell utifrån det centrala innehållet i existensteorier, både inom filosofi och psykologi. Jag har också tagit hjälp av terapeutiska metoder som är viktiga inom existentiell psykologi och som kan användas då deltagarna försöker coacha karaktärerna. Även några metoder inom litteraturvetenskap som lämpar sig för att identifiera vilja och meningssträvanden hos skönlitterära karaktärer har fått bidra till modellen.

Den existentiella psykologin bygger på den existentiella filosofin, vilket innebär att denna gren av psykologi är ett slags filosoferande kring det mänskliga livet. Utgångspunkten i detta perspektiv är att det finns situationer, upplevelser, känslor och stämningar i den mänskliga tillvaron som är gemensamma för alla människor. För oss alla gäller till exempel att vi lever mellan födelse och död utan att veta när livet upphör. Vi föds alla in i en tid med bestämda historiska omständigheter, men vi har samtidigt en frihet att välja. Vi söker mening. Vi kommer oundvikligen att ställas inför svåra gränssituationer och vi kommer att uppleva ångest. Vi har också möjlighet att förändras och att omdefiniera våra liv. Många existensfilosofer har formulerat djupsinniga reflektioner kring dessa mänskliga villkor, vilket gör det angeläget för oss att studera vad de har att säga, så att vi därigenom kan skapa en bättre förståelse för den egna livssituationen.

Inom den existentiella psykoterapin brukar man säga att denna terapi är ett undervisningsprojekt för klienten med målet att leva sitt liv bättre. Det finns ingen fastslagen teori som ska förklara klientens beteende och upplevelser. Metoden är istället att tillsammans med en terapeut analysera och tolka den mänskliga existensen och sin egen tillvaro och välja de värden man verkligen tror på – för att sedan handla därefter. Utgångspunkten är att människan har en egen vilja och kan förändra sig och ompröva sitt liv. Och detta är en ständigt pågående process i livet.

”Den som är framme har en lång väg att gå”, Tomas Tranströmer

I tolkningen av människans existens tar den existentiella terapin också stor hänsyn till många olika perspektiv – som det sociala, kulturella, politiska och ideologiska – vilket innebär att man även samtalar kring dessa faktorer, då de på ett genomgripande sätt kan påverka en människas livssituation.

Om man kortfattat ska förklara vad existentiell biblioterapi är, kan man säga att det är ett samtal med utgångspunkt i skönlitteratur med det övergripande syftet att öka sin kompetens att leva väl och ta vara på sitt livs möjligheter. Under samtalet undersöks vilka svåra situationer som de litterära karaktärerna hamnat i och hur de förhåller sig utifrån de antaganden som karaktärerna gjort om sin omvärld och sig själva. Med hjälp av både existensfilosofi och existenspsykologi försöker deltagarna i samtalet att sedan coacha de litterära karaktärerna till att se de möjligheter som kan förstärka deras känsla av mening och hur de ska våga välja och handla i enlighet med sina viktigaste värden.

“He who has a why to live for can bear almost any how”, Friedrich Nietzsche

Vilka kompetenser kan då vara viktiga för en samtalsledare i existentiell biblioterapi? Samtalsledaren är inriktad på att hålla i samtalet och bistå gruppens utforskande av existentiella teman och vägledning av karaktärerna, vilket ger samtalet en karaktär av en gemensam utbildning. Som nämnts tidigare är det också värdefullt med kännedom om de tankar som de existentiella filosoferna och psykologerna bidragit med. Denna kunskapsinhämtning måste betraktas som ett ständigt pågående projekt, då dessa teorier är omfattande. I takt med ökad kännedom om existensteorier kan det existentiella samtalet kring skönlitteraturen bli alltmer utvecklande för deltagarna.

Andra relevanta kompetenser för ledaren handlar om förmågan att välja, analysera och diskutera skönlitteratur tillsammans med deltagare i en grupp. Detta kräver viss kännedom om skönlitteratur, tolkningsteorier och metoder för samtal kring litteratur.

Det finns många fördelar med en existentiell biblioterapi. Varje deltagare, inklusive samtalsledaren, kan bidra till samtalet kring de litterära karaktärerna med sina egna erfarenheter och kunskaper, vilket innebär att alla deltar på samma villkor. Samtalet skapar möjlighet för var och en att förstå sin omvärld och sig själv på ett bättre sätt och därmed utveckla sin kompetens att leva väl. Genom fördjupande läsning av existensteorier uppstår dessutom ett spännande möte när man utforskar det existentiella innehållet i skönlitteraturens skattkammare – med det gemensamma målet att upptäcka möjligheterna i livet.